-
1 γειναμένη
γείνομαιy: aor part mid fem nom /voc sg (attic epic ionic)——————γείνομαιy: aor part mid fem dat sg (attic epic ionic) -
2 γειναμένῃ
Βλ. λ. γειναμένη -
3 γείνομαι
γείνομαι, Nebenform von γίγνομαι; ΓΙΝ = ΓΕΝ mit Guna u. Umlaut, ΓΑΙΝ, ΓΕΙΝ? Oder entstanden aus ΓΕΝΊΟΜΑΙ? Oder bloße Dehnung aus ΓΕ'ΝΟΜΑΙ? – Vgl. τείνω, ΤΕΝ-. – 1) praes. u. imperf., geboren, gezeugtwerden, Hom. u. sp. D.; Iliad. 22, 477 γεινόμεϑα, Bekker γιγνόμεϑα, 10, 71 γεινομένοισιν, Bekker γιγνομένοισιν, 23, 79 γεινόμενον, Bekker γιγνόμενον, Iliad. 20, 128. 24, 210 Odyss. 4, 208. 7, 198 γεινομένῳ, Bekker γιγνομένῳ. Scholl. Aristonic. Iliad. 20, 125 ἕως τοῦ γεινομένῳ ἐπένησε (vs. 128) ἀϑετοῦνται στίχοι τέσσαρες: hiernach las Aristarch Iliad. 20, 128 γεινομένῳ, wahrscheinlich also auch an den übrigen Stellen γεινόμεϑα, γεινομένοισιν, γεινόμενον, γεινομένῳ, Sengebusch Aristonic. p. 13 sq. – 2) aorist. ἐγεινάμην, erzeugen, gebären, Hom. oft; z. B. Iliad. 5, 800 ἦ ὀλίγον οἷ παῖδα ἐοικότα γείνατο Τυδεύς; 1, 280 ϑεὰ δέ σε γείνατο μήτηρ; 7, 10 ὃν κορυνήτης γείνατ' Αρηίϑοος καὶ Φυλομέδουσα βοῶπις; Odyss. 8, 312 ἀλλὰ τοκῆε δύω, τὼ μὴ γείνασϑαι ὄφελλον; Odyss. 20, 202 Ζεῦ πάτερ, οὐκ ἐλεαίρεις ἄνδρας, ἐπὴν δὴ γείνεαι αὐτός, conjunct. zu ἐγεινάμην. nicht zu γεί. νομαι, statt γείνηαι. – Folgende: ἡ γειναμένη, die Mutter, Her. 4, 10; Xen. Mem. 1, 4, 7; Arist. H. A. 7, 2 die Kindbetterin; οἱ γεινόμενοι, die Eltern, Hes. Th. 1, 120. 122 u. Folgende; auch übertr. aufs Vaterland, Eur. Phoen. 1003. Vgl. übrigens γίγνομαι γειόθεν, = γῆϑεν, Callim. frg. bei Schol. Ap. Rh. 2, 375.
-
4 γεινομαι
1) рождаться Hom., Hes.2) рождать, производить на свет(τινα Hom., Trag.)
οἱ γεινάμενοι Her., Xen. — родители;ἥ γειναμένη Her., Xen. — мать, Arst. роженица -
5 γείνομαι
I as [voice] Pass., only [tense] pres. and [tense] impf., to be born, cf. γίγνομαι (which is a constant v.l. in Hom.), γεινομένῳ at one's birth, Il.20.128, 24.210, Od.4.208, cf. Hes.Th.82, Alc.Supp.14: [tense] impf.γεινόμεθ' Il.22.477
, Hes.Sc.88.II as [voice] Med., [tense] aor. 1 ἐγεινάμην ([dialect] Aeol. [ per.] 3sg.γέννατ' Alc.Supp.8.13
), in causal sense, beget,ἐγείναο παῖδ' ἀΐδηλον Il.5.880
, cf. S.Aj. 1172, etc.; more freq. of the mother, bring forth,θεὰ δέ σε γείνατο μήτηρ Il.1.280
, cf. 6.26, Od.6.25, etc.; οἱ γεινάμενοι the parents, Hdt.1.120, X.Ap.20; ὁ γεινάμενος the father, Ph.2.171; ἡ γειναμένη the mother, Hdt.4.10, 6.52, E.Tr. 825 (lyr.); αἱ γ. women in childbed, Arist.HA 582b15; μήτηρ ἥ μ' ἐγείνατο she who bare me, A.Eu. 736, cf. Fr. 175, Supp. 581 (lyr.), S. OT 1020;πατρὶς ἥ μ' ἐγείνατο E.Ph. 996
.2 of Zeus, bring into life,οὐκ ἐλεαίρεις ἄνδρας, ἐπὴν δὴ γείνεαι αὐτός Od.20.202
.3 metaph.,ἐγείνατο μόρον αὑτῷ A. Th. 751
(lyr.).Greek-English dictionary (Αγγλικά Ελληνικά-λεξικό) > γείνομαι
-
6 γείνομαι
См. также в других словарях:
γειναμένη — γείνομαι y aor part mid fem nom/voc sg (attic epic ionic) … Greek morphological index (Ελληνική μορφολογικούς δείκτες)
γειναμένῃ — γείνομαι y aor part mid fem dat sg (attic epic ionic) … Greek morphological index (Ελληνική μορφολογικούς δείκτες)
γείνομαι — (Α) 1. γεννιέμαι 2. (μέσ. με ενεργ. σημ.) γεννώ, φέρνω στον κόσμο (για πατέρα, μητέρα ή την πατρίδα) (α. οἱ γεινάμενοι οι γονείς β. ὁ γεινάμενος ο πατέρας γ. ἡ γειναμένη η μητέρα δ. «πατρίς ἥ μ ἐγείνατο» η πατρίδα που μέ γέννησε, Ευρ.) 3. (για… … Dictionary of Greek